Jag är lite försvunnen just nu, i mig själv eller i min tillvaro kan man väl säga. Antar att ni mina vänner som läser detta redan vet, men för er andra som inte känner mig på ett djupare plan så kan jag berätta att jag avskyr att bo i Sverige. Och ibland gör denna känslan sig lite extra påmind, vilket brukar leda till att jag begraver mig bland filmer för att få del av olika miljöer och fly en stund. Jag vantrivs något fruktansvärt här, och det första jag gör efter studenten är att dra. Kanske kommer jag tillbaka och pluggar, kanske pluggar jag utomlands. En sak är då jävligt säker - hit kommer jag inte tillbaks. Mitt självklara drömmål sen jag var åtta år gammal är som ni alla vet New York and be sure of it, en dag står jag där med mitt greencard. Nu fick ni hursomhelst en något mindre ytlig text än vad ni brukar få och nu vet ni anledningen till mitt fruktansvärt dåliga humör just nu, så vi hörs om någon dag, jag ska försöka snap myself out of it. Puss